Inlägg taggade ‘hångelångest’
Högstadiemisantropens hämnd
Det här inlägget handlar om musik, och framför allt min lite mindre charmiga fetisch för att skryta med min goda musiksmak.
Men om det finns någonting som jag ännu hellre skryter om än min musiksmak så är det min helt ofattbara självdistans och förmåga till självinsikt. Någonting som inte alltid har fungerat helt smärtfritt i kombination med svårigheterna att förmedla ironi i text, vilket det här inlägget alldeles säkert är ett utmärkt exempel på. Men det är väl ingen idé att jag oroar för att min självironi ska tas för arrogans. Må det så vara. Jag har i alla fall roligt åt det.
Det var naturligtvis, precis som allt annat, en identitetsgrej. Nästan ingen ville hångla med mig på högstadiet, och ännu färre var de som faktiskt omsatte tanke till handling. Som fjortonåring blir man naturligtvis väldigt ledsen och gärna också lite bitter av sånt där. Mest av allt blir man nog osäker och rädd. Rädsla föder ilska, ilska föder hat och hat föder arroganta högstadiekids som tror att de är the shit bara för att de diggade till Modest Mouse och Futureheads långt innan de spelades i The O.C.
Men god smak har förstås ingen betydelse så länge man inte samtidigt visar upp den, och använder den som en härskarteknik för att trycka ned andra. Det är högstadiemisantropens hämnd.
Därför känns det särskilt betryggande, men samtidigt lite underligt, att jag helt har missat det här med att dela Spotify-playlists. Ett enkelt sätt att dela dela med sig och ta del av andras musikvärldar, men framför allt ett förkrossande effektivt sätt att skryta med sin goda smak! Var fan fanns den här funktionen när jag gick i högstadiet?
Sådär håller jag ju tack och lov inte på längre. Visst ser jag fortfarande lite prestige i det här med kulturkonsumtion och smak. Det är seglivad kvarleva från en tid präglad av utanförskap och en önskan att få höra hemma någonstans, antar jag. Det är bara så det är. Men förr eller senare vaknar även arroganta högstadiekids upp, och sedan jag vågade erkänna mina guilty pleasures har jag haft fan så mycket roligare. Jag menar, det är ju hur schyst om helst att kunna lira lite Positive K utan att skämmas inför grannarna!
Så här har ni senaste veckans soundtrack. Helt casual och jävligt anspråkslöst!
